En hippie i kostym

Det väcker nyfikenhet när sonen kommer hem från hockey- träningen och nämner en av lagets målvakter. Som har samma lackerare och handsydda utrustning som NHL-målvakterna, sponsrar laget med matchtröjor och hyr ishallen några  dagar i veckan för att bli en bättre goalie. Samtidigt äger  och driver han bolag som ”går hyfsat bra”. Möt  Albert Hobohm, investerare och filantrop.

Text: Marie Arpnäs  /// Foto: anders ljung och  Felix Humbl

När någon frågar mig om mitt jobb, vad som är roligast med tidningar och journalistik, svarar jag inte alltid ”att skriva”. Det kommer som nummer två efter ”möten med intressanta människor”. Vilket i sin tur ofta resulterar i reportage. Häftigaste mötena är med någon man inte har så mycket vet- och förkunskaper om. Som den här målvakten från Göteborg som hade en lovande målvaktskarriär i Frölunda och siktade på NHL. Men som så många andra gånger i livet blir det inte alltid som man har tänkt sig. Inte heller för Albert Hobohm.

Vi möts hemma hos Albert i en sprillans ny lägenhet på Södermalm i Stockholm. Huset i sig har en historia, vilken i alla fall inte jag kände till. Katarina västra vårdgymnasiums gymnastikhall var en gymnastikbyggnad vid Östgötagatan, exakt där vi ringer på dörren för vårt samtal. Byggnaden uppfördes 1881 och brandskadades svårt sommaren 2003. Det var i princip bara ytterväggarna som klarade sig från elden och man beslöt att bygga lägenheter i den gamla gymnastikhallen. 2020 var det klart för inflyttning.

– Det känns rätt att bo i en gymnastiksal när man tillbringat många år i svettiga omklädningsrum, säger Albert med ett leende.

Världens bästa ljud

Lägenheten är oerhört smakfullt inredd, långt från ”vitt och fräscht”, och takhöjden är imponerande. Vi går en runda innan vi sätter oss i soffan och pratar. Han delar boende med sin flickvän men det står ganska klart vems det ena rummet på övervåningen är.

– Här är mitt ljudrum, säger Albert och slår sig ner vid mixerbordet. Jag älskar elektronisk musik och har besökt ett tjugotal av världens främsta festivaler och klubbar. Jag började DJ:a för ett par år sedan. Inte för att jag kommer att syssla med det i någon större utsträckning men musik är njutning för mig. Och ljud. Exceptionellt och storslaget ljud är en högre upplevelse med andliga undertoner. DJ:andet ger tillgång till djupare förståelse för musikens nyanser och dess briljans.   

– Vi har en plan min sambo och jag och det är att resa iväg och hitta världens bästa ljud, för att därefter kopiera det ljudet och rumsmodellen in i en privat lokal på hemmaplan.

Ja ni fattar ju. Han är inte mainstream den här mannen. Det är han inte. Man vill bara höra hans story.

– Jag hade en bra uppväxt i villa med mamma, pappa, syster. Många timmar ägnades åt hockeyn som gick bra och där jag kände att jag hade en framtid. Henke Lundqvist var min stora idol och jag såg inga hinder att kunna bli lika bra som han. Sedan gick min mamma hastigt bort när jag var 14 år och då förändrades allt.

Albert berättar om en splittrad familj och han slutade spela hockey, provade primärt psykoterapi – vilket hjälpte delvis – men känslan av tomhet och vilsenhet bestod. Han gick ut gymnasiet med obearbetat trauma och sökte hjälp genom traditionella behandlingsmetoder för att känna sig hel igen.

– Jag kände ingen lycka längre och när det dök upp en möjlighet att åka på volontärresa tog jag vara på den. Jag kände ett behov av att utforska både världen och mig själv och satte ett kryss för barn samt ”most rural and least developed area” på den där ansökan och hamnade på ett barnhem i Ghana.

Från villa till barnhem

Det blev tvära kast från villan i Göteborg till byn Akroso med 400 invånare som precis fått el men som inte hade rinnande vatten.

– Man jobbade 24 timmar per dygn med 30 barn mellan två och 13 år. Jag kände mig som en extraförälder och det var skönt att handskas med så mycket känslor efter allt som hänt på hemmaplan. En oerhört värdefull upplevelse som satte min bakgrund, mina möjligheter, mina trauman och min potentiella framtid i ett nytt ljus. Jag kan fortfarande alstra energi och motivation i mitt liv idag från min tid på barnhemmet.

– Jag började intressera mig för andlighet under den där tiden och läste väldigt många böcker, både då och efter. Bland annat fastnade jag för den brittiska författaren och filosofen Aldous Huxley vars böcker påverkade mig mycket, som The Doors of Perception.

“En port till andra världen”, som boken heter på svenska, är från 1954 och handlar om de upplevelser författaren Huxley fått under påverkan av meskalin. Meskalin är en hallucinogen drog som återfinns i några få kaktusarter i Nord-, Central- och Sydamerika och boken innehåller även  spekulationer kring för- och nackdelar med droger, främst meskalin. Vid slutet av sitt liv erkändes Huxley brett som en av sin tids främsta intellektuella och han nominerades till Nobelpriset i litteratur nio gånger!

– Jag nämner den här författaren av en speciell orsak. Namnet Huxley har kommit att betyda något personligt för mig så när jag bildade mitt bolag gav jag det namnet Huxley Invest.

Vi kommer dit, till företagandet, men åker bakåt i tiden igen. Till efter Ghana, då Albert återvände till Sverige och började sälja löparskor på Intersport. Löpningen hade kommit att ersätta hockeyn, men det där med butiksjobb blev inte långvarigt. Inte Sverige heller.

– Jag drog iväg själv till Indien och upptäckte buddhismen, studerade buddhistisk och andlig litteratur och besökte flertalet silent retreats. Det var en fascinerande och hjälpsam konfrontation av mitt eget psyke. En möjlighet att helt utan stimuli från omvärlden betrakta mina egna beteenden, tankemönster och underliggande intentioner.

– Efter retreaten får man en slags nystart och möjlighet att skissa och leva ut en förfinad version av sig själv. Inte olikt utfallet av den psykedeliska upplevelsen.

Albert nämner mötet med Björn Natthiko Lindeblad, som under en tid var buddhistmunk, och att han fascinerades av hans story.

– Jag fick en bok av Björn, The Power of Now, och jag minns att jag ringde hem till min pappa och sa att ”jag kanske inte kommer hem igen, jag kanske blir munk”.

– Indien bestod av dygnslånga resor i lägsta klass, nätter på billiga hostels och boenden i slumområden. Att gå vilse i Himalaya och prova all mat från gatan hörde till den äkta indiska upplevelsen som jag ville åt.

Albert berättar att han fann sinnesro där i Indien och tog del av den terapeutiska kapaciteten hos psykedelika. Dels för att försöka processa mammans bortgång men också i rent explorativt syfte.

– Jag förstod tidigt att potentialen hos denna substansklass under klinisk uppsikt kan förändra spelplanen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är vårt kanske största olösta problem. Konventionella behandlingar, som antidepressiva och psykoterapi, hjälper ungefär 60 procent av befolkningen. Det betyder att vården inte har verktyg för att hjälpa nästan varannan patient, fortsätter en påläst och engagerad Albert. Här kan psykedelisk terapi uppta en kompletterande roll.

Podcast, KTH och TEDx-tal

Han blev inte munk. Albert insåg att han hade för bra kort på handen för att släppa allt där hemma och tog istället med sig sina lärdomar och åkte hem till Sverige. Nu hör det till saken att vår huvudperson för dagen kommer från ett familjeägt investeringsföretag i fjärde generationen. Neudi & Co, som företaget heter, har rötterna inom industri och handel och grundades 1918 av Ivar Ernström som blev kompanjon med Albert Hobohm – Alberts gammelfarfar. Företaget utvecklades sedan till att bli en koncern inom finans, fastigheter och industri.

– Nu går jag händelserna i förväg, men 2022 sålde jag alla mina aktier i familjeföretaget. Jag stod då inför ett vägval – att förvalta arvet eller göra något helt annat. Jag valde något annat.

Albert är medveten om att han är född och uppvuxen med alla privilegier, men att det också innefattar förväntningar. Och att händelser i livet inte tar hänsyn till privilegier.

– Åter från Indien kände jag att jag ville åstadkomma någon slags förändring. Det fanns en strategi om att klättra i samhällets kompetenshierarki för att bidra med positiv förändring inifrån systemet och dess topp. Jag gjorde högskoleprovet och blev stockholmare, säger Albert med ett ironiskt leende, och började umgås flitigt med entreprenören Alexander Pärleros.

Bekantskapen med Alexander inleddes av en slump kan man väl säga. Albert hade lyssnat på Pärleros podcast och blev nyfiken.

– Jag gick in på hans sajt och mitt petiga jag hittade flera felstavningar där som jag påtalade för honom. Vi blev goda vänner och jag var med i ett avsnitt av hans podd, Framgångspodden, som fick 700 000 lyssnare. Jag var även med och byggde upp jämförelsesajten Pensionera, men hamnade efter ett och ett halvt år vid ett vägskäl. Plugga eller jobba? Jag valde att studera vidare.

Det blev industriell ekonomi på KTH som kryddades med ett TEDx-tal 2017 under temat The Power of One. Albert pratade om hur vi kan bli lyckligare i en värld som blir mer och mer frånkopplad från verkligheten. Han förklarade också vad som är mental framgång och hur man uppnår det.

– Jag har gjort ytterligare ett TED-tal men det på KTH var stort, med tre miljoner visningar. Lite kul ändå, säger den extremt ödmjuke göteborgaren som nämner stora händelser i förbifarten.

Hockey comeback i Oxford

Under vårt långa samtal hinner vi dricka både kaffe och äta hembeställd sushi. Albert äter inte rött kött och kyckling och gör en jämförelse mellan matmenyer i Sverige och Indien. Som att kött listas längst ner i en indisk meny, som tillval till de vegetariska rätterna.

Att det är en tävlingsmänniska jag möter råder det inga tvivel om. Då pratar vi inte bara om ishockey.

– Att jag valde industriell ekonomi på KTH var mest för att det var svårast att komma in på. Tittar jag tillbaka på den tiden var det mitt livs disciplinperiod. Om tiden i och kring Indien präglades av utforskande så präglades KTH-åren av disciplin, säger Albert och nämner i samma andetag att han parallellt med ekonomistudierna läste psykologi på Stockholms Universitet.

– Det var fantastiska år då jag och min dåvarande sambo gick upp 05.30, studerade till 16.00, tränade tungt och fortsatte plugga till 21.00. Vår längsta streak med det där schemat var 70 dagar och vi fick ju resultat därefter. Studier, träning, filosofi, sömn. Repetera. Så höll jag på i fyra år.

Paret la tusentals timmar på att lyssna på och läsa filosofi och psykologi. Om det var intellektuellt material med inslag av psykedelika, djuppsykologi eller personlig utveckling tog de in det.

– När jag tittar i backspegeln är jag imponerad över mitt driv och min dedikation, men jag saknar inte den tiden idag.

När Albert pluggat klart på KTH ville han ta sin Masterexamen utomlands och ägnade ett år åt att hitta bra skolor. Han sökte sju olika universitet och kom in på fem. Valet föll på Oxford och Financial Economics, världens högst rankade finansprogram med 80 platser på mer än 1200 ansökningar.

– Jag var en av tio som fick ”early offer”. Tyvärr var det här under Covid-tiden så det blev en ganska trist start på utlandsstudierna. Andra halvan däremot var fantastisk. För första gången på nio år spelade jag dessutom hockey igen. I Oxford. Med bara kanadensare, säger Albert med ett leende.

2021 är Albert åter på svensk mark. Han får ett toppjobb på McKinsey & Company, vilket inte är det lättaste som nybakad student. De accepterar en (1) procent av alla ansökningar de får. Han jobbar mellan nio och elva – på kvällen – och beskriver tillvaron som ”väldigt speciell”.

– Det var mäktigt att få jobb på den byrån och jag har nästan bara bra intryck därifrån. Otrolig lärokurva, väldigt kompetenta chefer och medarbetare, extrem exponering mot seniora klienter och projekt av gigantiska proportioner som får en att svindla. Jag arbetade primärt med sjukvårdssektorn. Det var där jag kände att vi kunde bidra med mest värde.

– Jag insåg dock ganska snart att jag inte längre ägde min tid. Jag tog helt slut mentalt och kände mig så hjärntrött. Jag visste att jag hade kompetensen för jobbet jag gjorde, men tankarna gnagde. ”Är det verkligen det här livet jag vill leva?”

– Det var det inte så i augusti 2022 slutade jag på McKinsey och nu är vi vid det där vägskälet jag nämnde förut gällande familjeföretaget. Jag kände att mitt ”why” var starkare än att driva företaget vidare, så det var helt rätt beslut att sälja mina aktier.

Personlig målvaktstränare och egen ishall

Det känns som att man pratar med en man som gått i pension och tittar tillbaka på sitt liv. Han är 30 år ska tilläggas, men hans maxade år vittnar om en lång livserfarenhet.

– Jag skrev en Master-uppsats i Oxford som var en värdering av ett hett internationellt investmentbolag inom psykedelisk terapi. Jag har länge sökt min identitet och har haft två sidor av mig själv. Den ena kretsar kring utforskande, studera och bemästra det mänskliga psyket genom introspektion och personlig utveckling.

– Den andra sidan kretsar kring tävling och disciplin; prestation för inflytande, resultat och leverans. Utforskandet tog mig till Indien, till psykedelikan, till meditationsretreaten. Disciplinen till Oxford och McKinsey. I min nya fria roll har jag möjligheten att kombinera mina två identiteter och kunskapsområden genom strategiska investeringar och donationer för att främja den psykedeliska frågan och hälsa generellt.

Alla funderingar och allt som Albert hunnit uppleva fick honom att skissa på en livsplan. ”Vad tycker jag är roligt, vad vill jag ägna mitt liv åt?”.

– Hockey var en självklar post på min önskelista. Det är min sakrala plats och något jag alltid har älskat. Den närvaro som sporten skänker mig går inte att jämföra med något annat. Många söker efter exotiska terapilösningar men mina stunder på isen är som bästa egenvården! Under en match tickar klockan utan att jag tänker en enda tanke, utom att fånga pucken. Hur många sådana stunder har man per dygn?

Albert spelar i division 3-klubben Solna HC och har inte kvar de gamla drömmarna om NHL. Däremot strävar han hela tiden efter att bli bättre.

– Jag hyr ishallen tre gånger i veckan och tar även hjälp av före detta SHL-målvakten Pontus Sjögren. Jag tränar hockey nio timmar per vecka plus matcher och jag behöver inte förverkliga mig själv via ishockeyn. Det sämsta utfallet av dessa timmar är att jag har haft roligt.

Livsplanen innehöll också en önskan om att äga sin tid, vilket Albert inte gjorde som anställd. Därför skapade han Huxley Invest, Ventures och Foundation som enligt hemsidan söker lönsamma investeringar och strävar efter att lämna ett positivt avtryck på världen genom långsiktig tillgångsförvaltning, riskkapital och filantropi. ”Framgång definieras genom påverkan och tillväxt”. Stiftelsen Huxley Foundation fokuserar på psykisk hälsa och har som ändamål att främja vetenskaplig forskning, social hjälpverksamhet, samt omsorg om barn och ungdom.

– Huxley är min bebis och då hälsa är en stor passion investerar jag i bolag som har med ämnet att göra. Psykisk ohälsa är stort, för stort, och det finns mycket att göra på det området.

– Jag som har provat på både traditionella metoder och psykedelika när jag mådde som sämst tycker att forskningen kring magiska svampar är oerhört intressant. Det forskas en hel del om vilka positiva effekter som psykedeliska svampar kan ha vid behandling av psykisk ohälsa och depression, bland annat på Karolinska Institutet.

Stiftelse för psykisk ohälsa

Klarna-grundaren Niklas Adalberth ligger bakom stiftelsen Norrsken Mind, som ägnar sig åt att stötta forskning på psykedeliska substanser och huruvida de kan användas i behandling för psykisk ohälsa. Stiftelsen har finansierats av bland annat Norrsken Foundation – och Huxley Foundation.

– Jag samarbetar med Norrsken, som har en stark tro på att krafter som entreprenörskap och ny teknik kan påverka världen positivt. Det här med svamparna är bara en del av allt arbete kring psykisk ohälsa, som numera inte upplevs som särskilt kontroversiellt längre. Det är många stora aktörer som stödjer forskning kring ”otraditionella” metoder och det finns en stor efterfrågan på nya behandlingar för bland annat depression.

På tal om forskning är det något som Albert skulle kunna tänka sig att ägna tid åt i framtiden.

– Jag trivdes bra i det akademiska rummet och överväger en doktorand. Det finns tankar på en internationell podcast också, för att jag har tid, kompetens och kunskap. Men jag är fortfarande mitt i en utandning och fokuserar främst på att ha en god hälsa.

– Jag låter hockeyn ta mycket av min tid för att den skänker mig ett sammanhang. Det handlar om 100 procent närvaro och jag befinner mig på en arena där jag inte kan förlora, även om det blir förlust i någon match. Jag får bra kosthållning på köpet, mår bra och för första gången på länge gör jag något helt för min egen skull. Det är nytt för mig och jag vågar satsa på det.

– Trots att jag inte siktar på att göra karriär inom sporten finns det fortfarande en utvecklingskurva och jag siktar på att bli så bra som jag kan bli.

Jacka av lax, hjärta av guld

Vi tar några bilder hemma i lägenheten innan vi åker vidare till hans andra hem, ishallen. Han slänger på sig en jacka som jag kommenterar som ”cool och udda”.

– Det är laxskinn, säger Albert och ler. Den enda i Sverige vad jag känner till och nu vet jag att du kommer dra ett Göteborgsskämt. Så svaret är ja, den kostar någon lax.

Lite jobbigt att någon man träffar för första gången fattar ens dåliga humor, men med Albert känns det lite som att möta en gammal bekant. Den framgångsrika företagaren är klädsamt ”enkel”, mjuk och väldigt likeable. Vi gör sällskap i hans bil till ishallen i Solna, men får pausa färden lite. Garaget i huset är trångt och kurvorna snäva, vilket två unga kvinnor och en man i en personbil modell större med tydlig frustration konstaterat.

– Ni är inte de enda som har problem med det här garaget. Om ni vill kan jag köra upp bilen åt er, säger Albert och byter plats med chauffören. Som lite generat men lättat tackar för hjälpen.

Jag blir inte det minsta förvånad när det visar sig att Albert Hobohm ägnar sig åt racing också. I mars 2023 presenterades han som huvudförare hos GT4 Scandinavia powered by Pirelli, vilket han inte ens nämnt under hela intervjun.

– Det är min pappa som håller på med racing. Jag testade och tycker det är en otroligt stark upplevelse och häftig känsla att köra snabbt på bana. En kul grej helt enkelt!